Pension – Enkelt förklarat
Många undrar hur de kan förbättra sin framtida pension. Det finns ett flertal sätt att öka sin pension på, och kommer man bara igång tidigt i livet har man goda möjligheter att få en bra pension. Din totala pension kommer du att få ifrån ett flertal olika håll, dels får du en allmän pension ifrån försäkringskassan och premiepensionsmyndigheten. Ofta får man dessutom tjänstepension från sin arbetsgivare. Förutom detta är det vanligt att man har ett eget privat pensionssparande. Allt detta adderas och resulterar i din totala pension.
De delar som ingår i din totala pension är:
Allmän pension
Tjänstepension
Privat pensionssparande
PPM-fonder
Vad du totalt får ut i pension beror på hur länge du har arbetat, hur hög lön du har haft, hur Sveriges ekonomi ser ut och avkastningen för pensionsförsäkringar som du själv förfogar över.
Allmän pension
Varje år du arbetar, tjänar du in till din allmänna pension, även när du är mammaledig eller studeras. Allmän pension blir en viss andel av den totala summan du tjänat in under ditt yrkesverksamma liv.
All inkomst upp till 7,5 basbelopp årligen blir pensionsrätter, som blir uppdelade i inkomstpension och premiepension. Inkomstpensionen är den allra största delen av din allmänna pension, medan premiepensionen är en mindre del som du själv kan förvalta genom att välja vilka fonder den skall placeras i. Om man inte har någon inkomst eller väldigt låg inkomst träder garantipensionen i kraft och ger ett grundskydd.
Om man är född mellan 1938 och 1953 får man en viss del av inkomstpensionen beräknad enligt tidigare pensionsregler om folkpension och ATP, det kallas då för tilläggspension, och den blir högre ju tidigare du är född.
Premiepensionen kan du som sagt förvalta själv, genom att välja så kallade PPM-fonder, läs mer om detta på vår sida om PPM-fonder.
PPM-fonder och pension från PPM
PPM är en förkortning för Premiepensionsmyndigheten och är det institut i Sverige som förvaltar de allmänna pensionerna. En fond är en samling värdehandlingar och när man sparar i fonder så köper man andelar i fondens värdepapper. Fördelen med att spara i fonder istället för i enskilda värdepapper är att riskerna sprids och därmed blir mindre.
Det finns fyra olika typer av PPM-fonder: Aktiefonder, Räntefonder, Blandfonder och Generationsfonder. Vilken typ som passar ens livsstil bäst är individuellt men man kan hårddraget säga att Generationsfonder är det val som passar den som vill ha en trygg fond utan att sätta sig in så mycket i hur det hela fungerar. För den som vill ha en mer aktiv roll i sitt pensionssparande passar oftast någon, eller en kombination, av de tre första alternativen bättre.
I Sverige har ca 5,6 miljoner människor PPM-fonder och är man osäker så kan man få hjälp med sina fonder och sitt sparande genom att kontakta PPMs kundservice.
Privat pensionssparande
Många har ett eget privat pensionssparande förrutom sin vanliga pension och tjänstepension. Genom att ha ett privat pensionssparande kan man bättre på sin pension radikalt, speciellt om man börjar i god tid.
Om man inte har ett privat pensionssparande får man oftast inte mer än 60-65% av sin nuvarande lön. Börjar man tidigt kan man genom att spara bara några hundra i månaden förbättra sin framtida pension väldigt mycket.
Privat pensionssparande är avdragsgillt och avdragsrätten är nu 12.000:- årligen.
Om man vill börja spara till sin pension kan man antingen spara i fonder med hjälp av en fondförsäkring eller ett traditionellt sparande. Genom att spara i en fondförsäkring för sitt privata pensionssparande blir riskerna större, men kan ofta ge en bättre avkastning. Om man väljer traditionellt sparande blir du garanterad ett visst belopp varje månad, det varierar dock beroende på hur bra din förvaltare lyckas förvalta pengarna.
Tjänstepension
Ofta har man genom sin arbetsgivare och kollektivavtal en tjänstepension som betalas av din arbetsgivare. Även om det är arbetsgivaren som betalar tjänstepensionen är det ofta man själv kan välja vilken försäkringsform man vill ha och i vilket försäkringsbolag som pengarna skall få placeras. Om man har arbetat på flera ställen under sitt liv kan man ha flera olika tjänstepensioner.
Ofta skiljer de sig åt och ser olika ut beroende på vad fackföreningarna och din arbetsgivare har ordnat.
Det finns ett flertal olika tjänstepensioner, här är några av dem:
ITP
ITP, Industrins och handelns tilläggspension för privatanställda tjänstemän, omfattar de som är privatanställda tjänstemän och tillhör Svenskt Näringsliv och PTK.
För att få ITP måste du arbeta minst 8h/vecka, vara anställd hos en arbetsgivare med kollektivavtal i PTK och ha fyllt 18 år. Har du fyllt 28 år har du rätt till familjepension, ITPK och ålderspension.
KAP-KL
Alla anställda inom kommuner, landsting och regioner samt medlemmar i Pacta omfattas av detta. Den lägsta åldern för att börja tjäna in pension är 21 år. Ålderspension betalas ut även för lönen som överstiger 7,5 basbelopp.
SAF-LO
Avtalspension SAF-LO är för privatanställda arbetare inom SAF-LO. Den omfattar dig som är privatanställd arbetare inom Svenskt Näringsliv-LO:s avtalsområde. Pensionen sparas in från 21 årsåldern och man får själv placera pengarna. Arbetsgivaren skall betala in 3,5% av din lön.
PFA
Tjänstepension för anställda inom kommun och landsting. Den gäller för dig som har varit anställd inom kommun, region, landsting, kommunalförbund eller kommunalt företag och ersattes 2006 av KAP-KL.
PA 03/PA 91
Tjänstepension för statsanställda. Avtalet innehåller en avgiftsbestämd och förmånsbestämd ålderspension och tjänas in från 23 årsåldern och betalas oftast ut från och med 65 års ålder.
KTP
Tjänstepension för anställda i konsumentkooperationen eller rörelser omfattade av KTP. Börjar tjänas in från 28 årsåldern och full pension uppnås efter 30 års omfattning.